Basic HTML Version
139
Var är den? Peka! säger jag.
Den?! Det är tusentals.
Den mörka fläcken på bottnen börjar röra sig och jag ser
fler bonefish än vad jag trodde fanns på hela Seychellerna.
Flaket med bonefish glider sakta bort, ut mot den djupa delen
av lagunen. Samtidigt kliver Benny in i mitt synfält. Här strosar
dalmasen på flatsen med ett brett leende, citronhajar runt föt-
terna och en hemköpskasse över axeln. En underbar påminnelse
om livets kontraster.
ABU-Håkan har riggat två lättare spinnspön med popper till
Benny och sig själv. De kastar ut mot lagunens djupa del, efter
giant trevally. Och tro fan om inte Benny snart har på en giant
trevally, en riktigt stor. Benny kämpar länge och väl, men den
gigantiska fisken bestämmer sig för att gå runt en korallsten
och bataljen är slut. Det är nästan att vi pustar ut. Det får vara
måtta på framgången!
FAST I LIMBO
Själv hamnar jag i ett limbo mellan filmning och fiske. Jag vill
filma allt, men känner att jag måste få fiska lite också. Det är
minst tjugo minuters vadning till en torr plats där jag kan lägga
från mig filmkameran. Tiden börjar bli knapp. Till slut bestäm-
mer jag mig och jag vadar så att det sprutar rockor, krabbor
och sköldpaddor runt fötterna. Snabbt in med kameran på det
torra och snabbt ut till guiden, som håller mitt spö. Flaket med
bonefish glider förbi igen och jag hinner kasta på några fiskar i
ytterkanten av stimmet, som inte vill ta.
När de har passerat, försöker jag pilla in en krabbimitation
under en stingrocka, med hopp om att den ska sörpla i sig den
med sin nedåtvända mun. Men rockan bara blänger på mig
och tro mig, rockor kan blänga. Den platta varelsen flyttar sig
surt några meter och gosar ner sig i en ny grop.
Åh, jag vill så gärna få en fisk innan det är dags att packa
ihop!
Bom! säger det, så har jag en liten ettrig trevally på kroken.
Den är inte stor, men jösses så stark. Att trevallyn flyr för sitt
liv är inte konstigt förutom att den sitter fast i min krok, har
den en haj efter sig. Dubbel spänning att landa en fisk som har
en haj i hasorna.
Nej du hajen! Det här är min lilla gröna trevally, tänker jag
och styr bort fisken från den efterhängsna mörka skuggan. Jag
lyckas landa fisken i en del och den får simma tillbaka till lagunen.
EN ANTECKNANDE MAN
Benny tar ofta upp sin svarta anteckningsbok. Han antecknar
namn, längd och vikt på fiskarna han har fått. Han antecknar
vilka maträtter han har ätit och vilka fåglar han har sett. Han är
nyfiken, ivrig och blir aldrig trött.
Jag vill njuta varje sekund och jag vill inte glömma en enda
detalj, säger han. Den här upplevelsen kommer jag att leva på
i resten av mitt liv.
De gästvänliga människorna på Seychellerna gör allt för att få
vår Drömreservinnare att känna sig speciell. När vi landar på
nästa lilla paradisö, Denis Island, välkomnas vi med en sun-
downer. Det innebär att de har dukat upp ett bord längst ut
på öns nordvästra udde, där vi kan se solen går ner i havet. Här
står en vitklädd servitör med små kanapeer och en stor ishink
fylld med årgångschampagne. Vi njuter av den spektakulära
solnedgången, medan de ljumma vindarna smeker våra kinder
och champagnens friska bubblor svalkar våra gommar. Vi tittar
ut över det hav som inte långt härifrån, stupar brant ner till
2000 meters djup. Det är dit vi ska imorgon. Men först ska vi
bara sitta här med våra champagneglas tills solen gått ner och
den tropiska himlens stjärnbilder börjat blinka.
Stjärnonas blink är inte det enda som händer när natten fall-
er. Även under marken börjar det röra på sig. Plötsligt ser vi en
liten mörk krabat kravla sig över sanden mot våra fötter. Det är
en havssköldpaddeunge som kläckts fram ur sitt ägg i närheten
och nu försöker följa ljuset av månens reflektion i havet. Kanske
har våra lyktor förvirrat den? Vi plockar upp den gummimjuka
varelsen och bär ner den till havets bränningar.
SUSHIFISKE
Dagens mål för fisket ser lite annorlunda ut. Vi har ett uppdrag
att ta hem råvara till restaurangens sushi-afton. Denis Island
har en egen japansk sushikock. Sushikock är inget man blir
över en natt, det kräver lång och disciplinerad träning i allt från
råvarukännedom till hur man underhåller gästerna genom kon-
stnärliga uppläggningar och knivjonglering.
Det behövs inte många timmars trolling förrän vi har fisk så
det räcker. Gulfenad tonfisk och wahoo. Tyvärr ingen dorado,
som är lite av vår egen favorit. Kocken skyndar förväntansfullt
båten till mötes.
Jag lovar, jag ska bjuda er den bästa sushimiddagen ni
någonsin smakat, säger kocken innan han bugar och hastar iväg
för att ta reda på fisken. Det är bråttom in från den 30-gradiga
värmen.
Klockan har knappt blivit lunch, så vi travar iväg med våra
flugspön och spinnspön till andra sidan av Denis Island. På vä-
gen stannar vi och hälsar på några landsköldpaddor. På Sey-
chellerna finns fler stora landsköldpaddor än invånare. Och tro
det eller ej, men de är tämligen sociala varelser. Benny pratar
kärvänligt till sköldpaddan på sitt dalmål, samtidigt som han
kliar den på halsen. Sköldpaddan slappnar av och sänker hu-
vudet. När Benny slutar klia, kommer den efter, som en hund,
och vill bli kliad igen.
VI TAR DRÖMRESAN PÅ ALLVAR
De sista dagarna ägnar vi mest år god mat, färgglada drinkar,
lite fågelskådning och eget fiske längs stranden. Vi får stifta
bekantskap med några olika sorter av jacks. Och trumpetfis-
karna, små avlånga stackare med en mellanskolisk uppsyn, som
gärna tar på fluga.
Ingen av oss vill ens tänka på hemfärden och Martin och
Håkan konstaterar att det kommer att bli svårt att överträffa den
här Drömresan. Seychellerna är den perfekta platsen på jorden!
Men vi ska göra vårt bästa, säger Martin, för Fiskejour-
nalen och ABU tar sitt uppdrag på fullt allvar. Vi laddar redan för
att få skämma bort en ny Drömresevinnare, precis som vi har
fått skämma bort Benny.
D R ÖM R E S A N